Aerials – 2016

AERIALS (official release date: March 4th)

Hoob records HOOBCD057

All string and choir arrangements by Lina Nyberg
SPACE (cd1)
1 FLY ME TO THE MOON (Bart Howard)
2 TICO TICO (Aloysio de Oliveira/Zequinha de Abreu)
3 WHERE FLAMINGOS FLY (Elthea Peale/Harold Courlander/John Benson Brooks)
4 A NIGHTINGALE SANG IN BERKELEY SQUARE (Eric Maschwitz/Manning Scherwin)
5 BYE BYE BLACKBIRD (Ray Henderson/Mort Dixon)
6 SKYLARK (Johnny Mercer/Hoagy Carmichael)
7 MIGRATION (Nyberg/Stackenäs/Persson/Kallerdahl/Danemo) – MOTACILLA ALBA (Lina
8 NIGHTBIRD (Al Cohn/Kitty Malone)

(the songwriters for “Where Flamingos Fly” were unfortunately wrong on the printed cover but is corrected above)

Lina Nyberg vocals
Cecilia Persson piano
David Stackenäs guitar
Josef Kallerdahl double bass and electric bass
Peter Danemo drums, percussion and live electronics
Vindla String Quartet (track 1 & 7)
Cappella Catharinae Choir (track 7)

The songs with Lina Nyberg Band was recorded live in front of a small audience at Kapellet, Stockholm October 14th 2015 by Göran Stegborn
Additional choir recordings by Göran Stegborn
Additional string recordings by David Carlsson, Gula Studion
Mixed by Lina Nyberg and Göran Stegborn at Unit 7, Stockholm in December 2015
Mastered by Johannes Lundberg at Studio Epidemin Göteborg
Produced by Lina Nyberg
Executive producer Josef Kallerdahl
Photo Miki Anagrius
Cover art and graphic design Matilda Ruta

BIRDS (cd2)

1 THE BENU BIRD (Lina Nyberg)
2 EVERYONE SANG (Siegfried Sassoon/Lina Nyberg)
3 CHAYKA (Lina Nyberg)
4 THE PHOENIX (Lina Nyberg)
5 THE KITE (Lina Nyberg)
6 LIKE A SICK EAGLE (Charles Ives)
7 THE ELECTRA (Lina Nyberg)
8 MURMURATION (Lina Nyberg)
9 MOTACILLA ALBA (Lina Nyberg)

Lina Nyberg vocals
Vindla String Quartet: Caroline Karpinska violin, Maria Bergström violin, Elina Nygren viola, Gerda Holmquist cello
Cappella Catharinae Choir (track 9)
Recorded at Gula studion, Malmö in August 24th and November 6th 2015 by David Carlsson
Additional choir recordings by Göran Stegborn
Mixed by Lina Nyberg and Göran Stegborn at Unit 7, Stockholm in December 2015
Mastered by Johannes Lundberg at Studio Epidemin Göteborg

”Everyone sang” is a poem by Siegfried Sassoon, Copyright Siegfried Sassoon by kind
permission of the Estate of George Sassoon

The lyrics for Motacilla Alba was partly inspired by a poem by Joan Walsh Anglund (”A cup of Sun” 1967).
The music written for Vindla string quartet by Lina Nyberg were made with support from Swedish Arts Counsil
Produced by Lina Nyberg
Executive producer Josef Kallerdahl
Photo Miki Anagrius
Cover art and graphic design Matilda Ruta

[liner notes – Se svenska nedan] BIRDS-
When I was about 12 years old, I studied cello for one year. Since I had already played the classical guitar for a few years, it was not only a great challenge but also at the same time quite “easy.” The fun had a lot to do with my inspiring teacher, and when she had to go on maternity leave, I quit. That brief episode left me with a good feeling for the instrument, and when I started to study music seriously in my teens, my ambitious goal was to learn how to write music for string quartet. Later on, studies in instrumentation and composition with Kenneth Olausson and Bengt Arne Wallin at the Royal College of Music in Stockholm provided me with the right tools to go for this dream. A couple of years later I recorded the CD ”So many stars,” which included compositions for string quartet. 20 years has passed since then, and now I kind of admire that 25-year-old me for my single-minded pursuit. Due to a lack of commissions, and maybe because of other fascinating musical assignments, I put the strings aside for a long time. When I was chosen to do the signature themes for the Swedish National Radio music channel “P2” a couple of years ago, it was natural for me to go for the string quartet again. That woke up my dormant feelings for strings. After meeting Vindla String Quartet, I was completely sure they were the right musicians to help me realize my vision of rhythmical and contemporary music for strings, with a jazz touch. I am forever grateful to them for their great musicality, dedication and openness. The genre of the music you hear in “Birds” is not within my control, even though it was 98% notated- this is what came out, and I´m quite surprised.

My current band with David, Cecilia, Josef, and Peter is the band that I have played with for the longest time. It is difficult to truly express how much their loyalty and unfailing
musicianship means to me, and what it has meant to my artistic work during the past eight years. Through all of my wildest ideas, they have stood firm and light-hearted. After our last project together with Norrbotten Big Band, when there were immense scores of music to read, I got the idea that in our next project, we would play jazz standards freely, without any written music at all. I felt very relieved and satisfied to surrender the responsibility to these skilled musicians, improvisers and composers. It is important to know that this kind of interplay also elaborated upon an even longer collaboration between guitarist David Stackenäs and myself. We have worked together in a duo setting for at least ten years, exploring free improvisation, both abstract and melodic, adding free poetry, then some standard tunes, and going back again to (almost) straight-ahead jazz. The music you hear on this CD with the quintet is also a result of that duo research.

When I released my last CD ”The Sirenades” (Hoob records 2014), on which my music for big band was performed, I knew that it would be the first CD in a row of three. I was trying to describe my reality through pictures of cyber-seas, monsters and waves. Now part two, “Aerials,” takes us away to avians and aviators. Initially, I got into a lot of literature about birds, both from zoological and mythological points of view. When I raised my glance even higher, I found a couple of pioneers that caught my interest. For example a beautiful quote from the cosmonaut Valentina ”Chayka” Tereshkova. In 1963, she made forty-eight orbits around the earth in 70 hours and 50 minutes, and she said these words while watching the sunrise from up there: “I see the horizon. A light blue, a beautiful band. This is the Earth. How beautiful it is! All goes well.” I think we might need some of that hopefulness in our dark era. The mysterious disappearance in 1937 of the pilot Amelia Earheart with her plane Electra also awoke my imagination and compassion.
Obviously, the stories in “Aerials” are made up by me and my perhaps exaggerated tendency to feel empathy. But the Aerial perspective also acts as a summons to rise above our daily problems and look at our lives, relationships and lovely planet from a distance — with less bias, and with more objectivity and solicitude.

Liner notes in Swedish:

”När jag var ungefär 12 år gammal, spelade jag cello i ett år. Eftersom jag redan hade spelat klassisk gitarr i några år, var det inte enbart en stor utmaning, utan också ganska “lätt.” Det roliga hade också mycket att göra med min inspirerande lärare och när hon var tvungen att gå på föräldrarledighet så slutade jag. Denna korta episod gav mig dock en positiv känsla för instrumentet, och när jag började studera musik på allvar i tonåren, var mitt ambitiösa mål att lära mig skriva musik för stråkkvartett. Senare studerade jag instrumentation och komposition för Kenneth Olausson och Bengt Arne Wallin vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och det gav mig med de rätta verktygen för att uppfylla denna dröm. Ett par år senare spelade jag in skivan “So many stars” som innehöll kompositioner för stråkkvartett. Nu har 20 år gått sedan dess, och jag kan beundra den där 25-åringen för hennes envetna strävan. På grund av brist på uppdrag, och kanske på grund av andra fascinerande musikaliska uppslag, satte jag stråkkvartett åt sidan ett långt tag. När jag valdes ut att göra signaturmelodin för Sveriges Radios musikkanal P2 för ett par år sedan, var det naturligt för mig att (bland annat) skriva för stråkkvartett igen. Det väckte mina sovande känslor för stråk. Efter att ha haft ett möte med Vindla String Quartet, var jag helt säker på att de var rätt musiker för att hjälpa mig att förverkliga min vision av rytmisk och modern musik för stråkar, med ett jazzigt anslag. Jag är dem evigt tacksam för deras stora musikalitet, engagemang och öppenhet. Och – vilken musikalisk genre det är du hör på “Birds” är helt utom min kontroll, trots att den är till 98% noterad – detta är vad som kom ut, och jag är själv ganska överraskad.

Mitt nuvarande band med David, Cecilia, Josef, och Peter är det band som jag har spelat med under längst tid. Det är svårt att verkligen uttrycka hur mycket deras lojalitet och osvikliga musikalitet betyder för mig, och vad det har betytt för mitt konstnärliga arbete under de senaste åtta åren. Genom alla mina vildaste idéer, har de stått stadigt och godmodigt. Efter vårt senaste projekt tillsammans med Norrbotten Big Band, där jag gav dom enorma mängder av noterad musik att läsa, fick jag idén att i vårt nästa projekt skulle vi spela jazzstandards fritt, utan något nedskrivet alls. Jag känner mig mycket lättad och nöjd över att ha fått överlämna ansvaret till dessa skickliga musiker, improvisatörer och kompositörer. Det är också viktigt att veta att denna typ av samspel också har utarbetats genom mitt samarbete mellan gitarristen David Stackenäs. Vi har spelat ihop på duo i åtminstone tio år. Vi har utforskat fri improvisation, både abstrakt och melodisk, adderat sufisk poesi, kanske några standardlåtar och så tillbaka igen. Musiken du hör på CDn med kvintetten är också ett resultat av denna “duo-forskning”.

När jag släppte min senaste CD “The Sirenades” (Hoob records 2014), där min musik för storband framfördes visste jag att det skulle vara den första CD i en rad av tre. Jag försökte beskriva min verklighet genom bilder av cyber-hav, monster och vågor. Nu kommer del två, “Aerials” som tar oss med till piloter, mänskliga hjältar och fåglar, vindar och flykt. Inledningsvis läste jag en hel del litteratur om fåglar, både ur zoologisk och mytologisk synvinkel. När jag lyfte blicken ännu högre, upptäckte jag ett par pionjärer som fångade mitt intresse. Till exempel snubblade jag över ett vackert citat från kosmonauten Valentina “Chayka” Tereshkova. 1963 gjorde hon fyrtioåtta varv runt jorden på 70 timmar och 50 minuter, och hon sa dessa ord medan hon tittade på soluppgången där uppifrån: “Jag ser horisonten. Ett ljusblått, ett vackert band. Detta är jorden. Så vacker den är! Allt går bra.”
Jag tror att vi kan behöva lite av den hoppfullheten i vår mörka tid.
Det mystiska försvinnandet av piloten Amelia Earheart med flygplanet Electra 1937 väckte också min fantasi och medkänsla. Vilka typer av motstånd hade dessa pionjärer att kämpa mot? Vilken oerhörd styrka dom måste haft!
Självklart är berättelserna i “Aerials” uppfunna av mig och min kanske överdrivna empati. Men ”flygperspektivet” (Aerial perspective) är också tänkt som en uppmaning att höja oss över våra dagliga problem och se på våra liv, relationer och vackra planet från lite avstånd – med mindre självupptagenhet och med mer objektivitet och ömhet.”